söndag 25 mars 2012

Liten vs stor

Får man skriva vad som helst i en blogg? Får det handla om vad som helst? Får det lov att vara hur personligt som helst? Svar ja. I ens egna blogg får man skriva vad man vill bara man kan stå för det. Endast vid ett tillfälle har jag tagit bort ett inlägg som jag efter ett tag kände att jag inte kunde stå för till 100%.

Jag tänker låta den här bilden beskriva hur jag känner mig just nu:




Ser ni den lilla gröna stenen och den stora röda stenen? Främst den stora röda är ett typiskt göteborgskt landmärke och då jag är ganska typiskt göteborgsk så tyckte jag att just denna bilden passade bra på detta inlägg.

Söndagen den 25 mars när jag känner mig BÅDE liten OCH stor. Dagen då jag jobbar hårt på den mentala biten. Ibland blir det så. Ibland undrar jag om det är hormoner som spelar mig ett spratt i kombination med att jag är en så känslig person.

Funderar starkt på att lägga ner bloggen. För vem skriver jag? Vem vill läsa det jag skriver? Jag sätter mig på min kammare och plockar fram mina positiva målbilder och så får vi se hur det känns imon.

/Eva



18 kommentarer:

  1. Jag läser din blog varje dag! Den enda blogen jag läser, som jag tycker är värd att ge min tid. Den är inspirerande, ärlig och jag jag gillar att du credar digsjälv Och att du tror på det du gör! Mer sånt. Inget tjafs, raka rör. Det är ok att svikta, tom nödvändigt ibland.
    Bara en sån sak som att jag aldrig tar ett löpsteg utan kjol!
    Tack Eva!
    Victoria, " runner up"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina fina ord Victoria, jag tar dem till mig!
      Kram och lycka till den 23:e ;-)

      Radera
  2. Hallå-åå, jag läser den, jag läser den Evaaaa!
    Vad har hänt? Vaddan alla tankarna? Du vet vars jag finns :-*!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du Jessica, jag vet att du läser :-)
      Att grubbla är tyvärr en av mina "dåliga" egenskaper och även att ibland se saker och ting svart eller vitt.
      Och tack, jag vet vars du finns - kram!

      Radera
  3. Svar
    1. Inget speciellt har hänt bästa Andréa utan ibland så blir det bara lite för mycket grubblerier från min sida och då vill jag bara lägga ner allt MEN jag brukar "ta tag" i mig själv och hoppas även göra det denna gången! KRAM!

      Radera
  4. Nej, klart du inte ska lägga ner bloggen.
    Jag läser den varje dag och du inspirerar ska du veta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Olov och du inspirerar du med :-)

      Radera
  5. Eva, nu skärper du dig annars får jag ta natt-tåget från Lule för att göra en akut blogg-löp-helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ok, ok, jag lovar att försöka skärpa mig för att tvinga någon att åka SJ mitt i natten känns ju lite väl taskigt :-P

      Radera
  6. Hoppas det känns bättre idag för jag hoppas verkligen INTE att du lägger ner bloggen! Jag är säker på att du inspirerar massor med människor och bloggen är en kanal du gör det via! Du är en sådan ambassadör för löpning och löpträning och du har ambitioner som du uttalar och vi läsare får följa med på ett personligt sätt i med-och motvind.

    Lägg.Inte.Ner.Bloggen.Punkt!

    Ur ett rent självviskt perspektiv: Vem skulle jag då tjöta med ang färg på löparskor och matchande kläder? Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bästa Staffan:
      Ja, det känns bättre idag och tack för dina fina ord! Oavsett vad som händer så kommer jag ALLTID kontrollera att du färgmatchar din outfit för jag är ju stilpolis, så du kommer aldrig undan ;-)

      Radera
    2. Bra, då känner jag mig trygg och "sedd" ;-) men framförallt skönt att det känns bättre för dig idag! Hoppas du kommit på andra tankar nu när du ser vad dina trogna läsare skriver! Ha en trevlig dag!

      Radera
    3. Tack igen Staffan!
      Och ja, jag fortsätter väl då...;-)

      Radera
  7. Nej men snalla, snalla Eva - nu talar jag direkt till dig som bloggvan; du inspirerar sa otroligt mycket med dina inlagg och ger hela tiden av dig sjalv - bade pa ett personligt plan och som yrkeskunnig. En gang fick jag faktiskt en tar i ogat nar jag laste om ett inlagg som var tillagnat Harry. Fanigt men det rorde mig. Hade det inte varit for dina superbra rad om core och att arbeta upp balstyrkan (tex) sa hade jag nog inte kommit sa langt i mina egna rutiner och att jobba forebyggande med skador. Jo, en annan grej som jag faktiskt inte namnt tidigare - jag har faktiskt kopierat dina traningsupplagg nagra ganger (aven om det gar hemskt mycket langsammare for mig). Borde kora "Eva" lite oftare tycker jag.

    Kom igen tjejen - du ar en enorm loparforebild och jag vill INTE att du ska forsvinna ur bloggosfaren. Dessutom ar du superstylish och gillar skumpa, en skon prick helt enkelt. Kramelikram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Petra, vad rörd jag blir...
      Och det låter som även du är en sån där känslosam och sentimental tjej som älskar skumpa, men kanske inte grönkål, eller? ;-)
      Kramelikram tillbaks!

      Radera
  8. Kanslosam ar jag helt klart. Ju aldre jag blir desto mer sa kanns det som. :) Och jo, det ar klart att jag gillar gronkal - all kal ar gott!! Jag gillar framforallt brysselkal fast det kanske ar samma sak??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så att man blir mer känslosam ju äldre man blir - vart ska det sluta? :-O
      Njä, grönkål och brysselkål är inte riktigt samma sak. Stuvad grönkål smakar mer som stuvad spenat - kommer du till Götet så lovar jag att fixa en provportion till dig med tillhörande dricka till ;-)

      Radera