lördag 30 juli 2016

Race report Wet Rock Race 2016

Om det är ett swimrunlopp man inte vill missa på Västkusten är det Wet Rock Race sista fredagen i juli. Ett lopp där inga hjälpmedel tillåts och där banan inte är snitslad. Detta gör att andra än vanliga swimrunners kan nå pallen och vägvalet kan göra att man missar pallen. Loppet är ganska kort och går från Gullholmen till Käringön. Totalt ca 11k swimrun varav ca 1k sim och 10k löp,

Första gången jag körde 2012, missade Louise och jag pallen pga ett felaktigt vägval. 2013 visste jag bättre och gjorde ett bättre val och vann med Eleonor. 2014 var det inget lopp och 2011 hade jag ännu inte upptäckt tjusningen med swimrun. Förra året 2015 bröt vi tyvärr loppet då jag körde med Anna.

I år har jag "kastats" mellan två olika potentiella lagkamrater men till slut blev det Elin som teamade upp med mig. Smart med tanke på att vi efter några turer fram och tillbaka även ska köra ihop på Rockman Swimrun nästa lördag. 

Med Powerwomankläder i högsta hugg åkte vi ut till Gullholmen. Vi blev intervjuade av lokalradion och jag höll en kortare uppvärmning som jag gjort alla år jag deltagit. 


Matchade såklart! 


Elin hade även med sig de perfekt matchade glasögonen från TYR (Special Ops). 


Strax innan start på Gullholmen. 


Strax innan målgång på Käringön (tack Doris för foto). 

Nytt för i år på loppet var att de lagt in ett obligatoriskt sim bara efter några kilometer. Välbehövligt efter snabbt löp i värmen. Annars är bansträckningen fri förutom att man måste passera några checkpoints. 

Elin och jag stod relativt långt fram som lag 18 (man ställer upp sig i lagordning strax innan bron mellan Gullholmen och Härmanö.). Vi hade bestämt att inte gå ut för hårt men så blir det alltid ändå på detta loppet. Minns att Elin pratade med mig och sen började skratta men att jag inte hörde vad hon sa de första kilometrarna när vi körde på upp på rött för jag var fullt upptagen med att tänka på att inte kollapsa pga farten. Minns ärligt inte när jag stod på så sist. 

Härligt att komma fram till simmet men det var lite svårt att veta vart vi skulle simma. Runda några uddar/öar och en boj men folk gjorde lite som de ville och jag fattade inte riktigt vart man fick gå upp när man rundat bojen. Många bröstsimmare och det är väl ok på ett vanligt simlopp men på swimrun har man ju skor och att få bröstsimssparkar i magen eller huvudet med dubbskor i värsta fall är inte kul och då det är lite sim på detta loppet är det många som bröstsimmar. Fick simma en vid båge för att inte bli sönderkickad då vi kom ikapp många snabba löpare i vattnet som passerat oss på det korta löpet men som inte kunde crawla. 

Well, sen ut på löpet igen och nu börjar man närma sig lite mer teknisk löpning från att ha sprungit på grus för att sen komma ut på ren klipplöpning för att sen först när man når Käringön springa sista biten på asfalt och bryggor i hamnen. 

Vi stod på ok. Låg här tvåa strax bakom de tjejer som sen vann loppet och det kändes bra. Blev sen ikappsimmade av tjejerna som kom trea när vi simmade över Vallerösund. Sen visste jag av tidigare års lopp erfarenhet att man inte vill ligga för långt åt vänster så vi valde en väg mer åt höger. Det gick bra en stund och vi såg hur vi flöt på snabbare än de som valt vänster. Men sen glömde jag att vika av och vi hamnade alldeles för långt åt höger, Det går liksom inte bara att korrigera i ett nafs dels pga att man inte vill vända och dels pga att man inte kan vika av hursomhelst i sådan här terräng. 

Förbannade mig själv och tyckte synd om Elin som totalt litat på mig. Vi var tysta en stund och när vi såg några tjejer som vi inte kände igen sen innan när vi hamnade lite mer rätt igen så fattade vi att vi tappat många placeringar. 

Vi tuggade på det sista och så kom det sista simmet över till Käringön. Vi såg två andra damlag i vattnet och Elin köttade på som en torped. Jag låg på hennes fötter men det var strömt så när hon vek av vänster och jag andades åt höger så drev hon snabbt åt vänster pga strömmen och jag tappade hennes fötter. Försökte hitta de igen men var lite trött. 

Vi kom till trappan där man går upp och möts av folkets jubel och hade då precis passerat ett lag och ett lag låg precis före. Jag samlade ihop mina sista krafter men laget före oss hade mer krafter kvar än oss men vi lyckades i alla fall hålla borta laget bakom oss och slutade på en femteplats i damklassen. 

Jag tar helt på mig att vi valde fel väg. Jag vet nu att det är inte lätt att hitta rätt trots att jag nu gjort loppet några gånger. Och hamnar du fel är det inte så himla lätt att hamna rätt igen. Man kan ju liksom inte hoppa över stup eller dra igen större buskage (även om vi igår gjorde det sistnämnda så att mitt högerben blev halvt uppslitet). 

Det mest positiva vad gäller vårt lag var att det kändes som om vi var ganska jämna och att vi körde på ganska bra. Detta bådar gott inför nästa helg! 

Vi var inte snabbast men vi sprang längst och hade snyggaste outfiten och efteråt kunde vi skratta åt det hela och vissa privata kommentarer oss emellan under dagen kommer nog på sikt bli klassiker. 

Kul att se min vän Anna-Karin Lundin aka SIMCOACHEN herself genomföra sitt första swimrunlopp i mixedklassen med sin Bjarne. Nu har vi båda debuterat på samma lopp! Grattis till fin prestation! 

Grattis alla andra igår som deltog och tack arrangörer för ett alltid lika trevligt event! 

Tack för en rolig dag Elin ;-)

Nu blir det omladdning inför årets största utmaning. Jag hoppas att årets race report inte blir lika dramatisk som förra årets (som ni kan läsa HÄR). 

/Eva