onsdag 27 april 2011

En lång dag...

Började dagen igår med att köra lite styrka med min TRX i ca 20 minuter (känns idag).

Sen började jag plocka ihop gummiband och lite annat inför premiären av Mamma Boot Camp Göteborg som var igår. 09.30 var nästan alla anmälda förväntansfulla mammor samlade och vi körde igång! Lite mjukstart - jag vill ju inte skrämma iväg alla direkt :-P
En mamma hoppade av under passet (ibland blir det så) och en hittade oss efter halva passet :-)
Solen lyste på oss och det var varmt - jag hoppas på att ALLA kommer igen imon när andra passet körs :-)

Sen till mitt andra jobb (eller första, det beror ju på hur man ser det), lite jobb, lunch och sen lite mer jobb :-P

Klockan 15.00 fick jag samtal från maken om att de ringt från skolan om sonen. Det var visst något med ett finger. Reflekterade först inte så mycket över detta utan fortsatte jobba. Sen fick jag full rapport från maken som befann sig på Barn Akuten på Östra sjukhuset...
Sonen hade fastnat med ett finger i en gammal deffekt basketkort på skolgården och hela fingret var uppfläkt...operation att vänta med narkos men då han ätit mellanmål så var det bara att invänta att sex timmar gått innan detta kunde ske...

Så jag åkte hem, bytte om för att hålla i ett teknik/tempo pass på F&S och kände att det fanns inte så mycket jag kunde göra för sonen. Genomförde passet och på sista kortintervallen så "smällde" det till i baklåret på en deltagare, suck! Han lyckades i alla fall jogga tillbaka till anläggningen och fick där en Dower-binda för att kunna komprimera och minimera blödning/skada. Även en kylpåse för att lindra smärtan. Hoppas att han är ok och kommer på Varvet-träningen på söndag så att jag vet hur det gått!

Sen cyklade jag hem cykeln och begav mig därefter till Östra. Hann inte ens duscha...ville ju vara där tills när sonen skulle vakna efter operationen. Kom precis i tid och sen satt maken och jag och väntade på uppvaket och jag såg sonens STORA bandage om handen :-(
Han vaknade efter en stund och vi fick meddelande om att allt gått bra. Kirurgen tyckte att alla senor, nerver och annat klarat sig och att de "bara" behövt sy ihop det stora såret.
Vi fick stanna över natten och jag sov bredvid sonen på en tältsäng. Eller sov och sov; det blev att kolla sonen som mest ville dra av sig bandaget som kliade, lyssna på en annan förälder som SNARKADE HÖGT och lyssna på kalabaliken när en annan kille i rummet skulle upp på operation...
Nu är sonen hemma igen och jag sitter en kort stund på jobbet innan jag ska hem och ta över från maken.
Återbesök för sonen på fredag och tills dess är handen inlindad i ett stort bandage...

Basketkorgen då? Enligt skolsköterskan har det rapporterats flera gånger till vaktmästaren om att denna är farlig men inget har skett. Igår efter att sonen skadat sig så var det i alla fall någon som var där och snurrade upp korgen som tydligen bestod av ett gammal rostigt nät av järnringar som var mer som krokar än ett basketnät...tråkigt att det måste hända något som det här innan detta åtgärdas. Vi får vara glada att det inte blev värre, tex att någon sena i fingret gått av...

Ikväll blir det i alla utomhusträning med min lilla onsdagsgrupp, inget mer. Jag tror det räcker bra efter gårdagens skadekavalkad :-)

8 kommentarer:

  1. Usch då, hoppas det blir bra med sonen. Själv åkte jag till tandakuten med min äldste son igår efter att en fotboll i ansiktet fått en tand att lossna..som tur var det en mjölktand som han ändå skulle tappa snart. Idrott är farligt alltså!

    SvaraRadera
  2. Magnus N: Ja, det blir nog bra. Idag är väl varken han eller jag så "fräcka" dock ;-)
    Tandakuten; ja där har vi varit flera gånger oxå! Skämt åsido; tur att det var en mjölktand och det kommer väl inte vara sista gången vi åker till akuten, eller hur? ;-)
    Jepp, idrott är farligt - bättre att hålla sig till löpningen för det är ju inte farligt alls :-P

    SvaraRadera
  3. Usch! :( Hoppas allt går bra!

    Tur att Sixten inte är så mobil än :)

    SvaraRadera
  4. Andréa: Sonen är vid gott mod! De brukar återhämta sig fortare än vi vuxna ;-)
    Och vänta du bara, snart kryper Sixten iväg som ett jehu och du får köra snabbdistans för att hänga med ;-)

    SvaraRadera
  5. Räknar efter här nu... Jopp, de Tre Onda har nu uppfyllts, luta dig nu tillbaka och invänta de Tre Goda.
    Ibland ÄR det som om livet bara öser på saker över oss, helt sjukt.

    GOTT att det gick bra med sonen och fingret, puuh.
    Kaffe&solsken&altan över till dig :-)!

    SvaraRadera
  6. Jessica: Tack! Jag väntar nu på de Tre Goda :-)
    Och det där med altan, hahaha - du skulle bara veta hur mycket jag längtar efter det - but that´s another story for another day :-P

    SvaraRadera
  7. Stackars lillkillen! Vilken tapper kämpe han är! Det är inte kul att hamna på sjukhus och om man dessutom behöver genomgå en operation så är ju det rena mardrömmen!! Hoppas allt är bra nu!

    SvaraRadera
  8. Petra: Ja, han är bättre nu men lite deppig då hela handen är i paket och han kan inte göra så mycket. Man får muta med både det ena och andra för att hålla humöret uppe:-P

    SvaraRadera