lördag 9 april 2011

Premiärloppet del 2

Vilken härlig dag att göra tävlingspremiär på! Ca 10 grader och sol :-) Här är sonen och jag en stund innan start:

Strax efter att kortet tagits tog maken och sonen hand om mina överdragskläder och jag stack iväg på en uppjogg i lugnt tempo på ca 2,5 km.
Sen körde jag några stegringslopp och värmde upp höfterna med pendlingar - sen iväg till starten där jag valde att ställa mig längst fram :-)
Såg att det redan tidigt (typ efter ca 50 meter) gick ihop i ett smalt parti så när startskottet gick så brände jag på lite extra. Såg bara en tjej framför mig men detta var bara en notering, det var ju så tidigt i loppet. Hade dessutom inga problem hålla henne nära och tänkte tidigt att jag nog skulle kunna gå om henne lite senare.

Första kilometern gick på 3:38 och kände att nu får jag dra lite i bromsen för att inte bränna ut mig helt. Fick in ett bra flyt och även om det var en del killar/män som sprang om mig de två första kilometrarna så slutade detta efter ca 3 km och jag hamnade i en bra lunk.
Första tre kilometrarna var det ganska platt men på mindre "stigar" med mycket sten så det var viktigt att fokusera på sitt steg och vart man härnäst skulle sätta foten för annars hade man nog lätt kunna trilla eller vackla i fotleder.
Vid ca tre kilometer kom det långa backpartiet på ca 1,5 km. Och det var brant även om det var i partier. Här sprang jag om en del och kände mig stark. Började närma mig tjejen som låg framför och precis när jag skulle passera henne så kom det en tjej bakifrån och passerade både mig och henne framför. Hon hade ett fint och aggressivt steg i backen och jag försökte hänga på men det var riktigt jobbigt. Hon fick en lucka på ca 20 meter som jag gjorde allt för att inte göra större.
Precis innan varvning 5 km sprang man ca 400 meter på ett gräsparti och där var det mjukt och tungt att springa.
Vid 5 km passeringen stod några jag kände som hejade och även maken och sonen som informerade mig om att jag låg tvåa (detta visste jag ju, men det kunde ju inte de veta och sådan information är alltid tacksam att få).
Bestämde mig för att försöka göra allt för att inte låta luckan bli större och lyckades med detta ända tills vi nådde backpartiet igen när det var ca 3 km kvar. Insåg då att jag INTE skulle klara att ta in luckan, än mindre gå om. Hon hade ett så fint och lätt steg i backen och även om jag verkligen gjorde mitt bästa var jag rädd att bränna ut mig helt det sista och tappa placering så kanske att jag "fegade" lite. Jag hade ju ingen aning om vart trean låg, hon kunde ju legat precis bakom (om ni tittar på bilden på inlägget innan ser ni att hon kom in två minuter efter mig.

Sprang på bra i nerförslöpan som var efter det tunga backpartiet och fick tillbaka lite krafter. Sen var det riktigt segt på gräset och sista backen upp mot målområdet och vändan in på upploppet och här blev luckan större. Jag hade nu inte tittat på klockan en enda gång sedan jag passerat första backpartiet som gick i 4:22 tempo och hade ingen aning om hur jag låg till i vad gäller tid. Försökte spurta så gott jag kunde men var nu riktigt seg i benen.
Klappade i händerna över huvudet för att få några i publiken att klappa och de hakade på. Sprang in i målfållan och glömmer stänga av klockan direkt - stänger av den och ser tiden 40:19 och blir överlycklig!
Går fram till vinnartjejen bara för att se att det är en tjej som heter Ellinor Hjelm som jag träffat hemma hos en väninna på glöggfest i december!
Haha, världen är liten! Och att vi dessutom är bjudna på samma dammiddag och samma gemensamma väninna ikväll var ju oxå riktigt kul!

Inväntar länge prisceremonin och bryr mig inte om att gå och titta på resultatlistan som satts upp då jag pratar med några andra jag känner och även Ellinor.

Så blir då prisceremonin äntlgen av och jag hör hur speakern säger 40:09 och blir helt paff - maken "tjafsar" om att 10 sekunder hit eller dit vad gör det? Men för mig är de där 10 sekunderna VIKTIGA! Går efter prisceremonin och tar kort på resultatlistan (se bild inlägget innan). Jag försöker ta in att jag sprungit 10 km terräng på 40:09 och faktumet att min heliga graal är inom räckhåll men det går inte in, inte förrän nu när jag sitter och skriver... Bara lite till Eva - hang in there!

8 kommentarer:

  1. Föreställ dig nu att jag skrattar så där glatt med lite rörd gråt i halsen (det låter inte helt klokt men you've got the picture). WEEEEI vad häftigt Eva. så häftigt!
    Din Gral, enligt mig, har du redan i handen. Den tiden på terräng - vad är den då i icke terräng? Ja jag vet, vi sifferfascister skall ha siffrona rätt, dock betänk ;-)

    Galet bra jobbat, njut av kvällen och stor kram :-D!!

    SvaraRadera
  2. Jessica: Tack och kram tebaks!

    SvaraRadera
  3. Jag sa ju att det skulle gå jättebra! Grattis, sub40 som i en liten öppen ask på ett flackare lopp på asfalt såklart!!!!

    SvaraRadera
  4. Staffan: Tack - snart där! :-)

    SvaraRadera
  5. Supergrattis!!! Vad skoj!!!

    SvaraRadera
  6. Herrejesus vad snabb du är. Stort grattis!

    SvaraRadera
  7. Anna: Tack - ja, jobbar på det :-P

    SvaraRadera