torsdag 27 december 2012

Bergsgeten ger ingen årskrönika

Det skrivs årskrönikor och topplistor inför att nu 2012 börjar närma sig sitt slut men här på min blogg blir det ingetdera. Jag vill nu lämna detta året bakom mig. Ett år som började så bra men som sen kantats av fotskador och jobbiga saker på det privata planet. Så ring klocka ring och ring in det nya året.

Jag känner på siffran, 2013, det känns bra. Ska bara klara av det där loppet på nyårsafton först. Inga förhoppningar om någon bra tid utan mer att det blivit tradition att springa.

Jag kallas av en av mina allra bästa vänner för Bergsgeten. Smeknamnet "uppkom" på någon av våra rundor i terräng där jag utan problem segade mig uppför backe efter backe och hon halkade efter. Till saken är att hon är en j-vel på att springa på platten så av mig fick hon smeknamnet Gasellen.

När vi var på Museum of Natural History i New York (delar av det ses för övrigt i "Night at the museum") så såg jag denna monter med just Mountain goat:


Och bästa Lena (som Gasellen heter) kunde inte ha mer rätt i sitt val av smeknamn. För jag är bra på att springa i terräng men man kan även se det ut ett annat perspektiv. Bergsgeten kämpar och tar sig fram där ingen annan kan och det är så jag vill se mig själv 2013. Att jag övervinner hinder på vägen och når toppen. Den ser lite ensam ut den där geten men precis ovanför ser man två till: 


För jag är inte ensam. Jag har stöd från många håll och även om de inte kommer klättra i berg med mig vet jag att de tar emot mig om jag faller. 

Så hejdå 2012 och välkommen 2013! Mot nya berg att ta sig uppför med kjolen på och den i övrigt matchande oufitten till för även om jag är en get så vet jag betydelsen av att vara snygg i bergen och ha de rätta klövarna (skorna) på sig :-) 

/Bergsgeten 

4 kommentarer:

  1. GOAT kan ju även stå för Greatest Of All Time, så det är väl ett bra mål att sikta på? Och håller med..årskrönikor känns lite föråldrat :)

    SvaraRadera
  2. Jag önskar att jag var lite mer av en bergsget, men jag knatar gärna på flacken jag, ska dock kämpa lite mer med backarna under året som kommer, jag är så imponerad av dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Löparflickan!
      Ja, träning ger färdighet och jag var ingen bergsget när jag började springa, sprang mest på platten på asfalt men nu föredrar jag terräng. Tycker inte att det sliter lika mycket även om det är jobbigt. Sen behöver man inte bry sig om tider på samma sätt för det går inte alltid fort när man kämpar i skogen och då kan man släppa pressen från klockan och bara tänka på ansträngningsgraden. Men främst springer jag i skogen för att det är skönt för själen :-) Bara du och naturen.

      Radera