Vind upphöjt till 2

Alltså idag på passet över broarna med bästa E så blev jag så arg på vinden och regnet att jag nästan ville sparka till något. Om eskimåerna har typ 50 namn för snö så bör ju vi Göteborgare ha 50 namn för olika sorters regn (blomspruteregn, dimregn, ösregn, femkroneregn etc etc) men faktiskt även typ 20 olika namn för VIND (sidovind-med-risk-att-åka-in-i-räcket-på-broarna, ren och skär motvind RÄTT I ANSIKTET, sidovind UNDERIFRÅN med kastbyar som gör att man flyger in i sin löparkompis etc etc). Totalt blev passet 14,95 km med ett snitt på 4:37 min/km och jag kan säga att jag fick KÄMPA. Inget j-vla myspass utan mer som ett kvalitetspass med overkliga väderfenomen som överraskningar som grädde på moset för att man inte skulle slappna av och verkligen känna att benen OCH bålen fick sig en genomkörare! Pju, säger jag bara...

För att inte låta för "neggo" och för att lysa upp med lite bilder, som dock inte är från dagens pass, så blir det lite bilder på det jag köpt denna veckan.

Först ut är mina nya skor med 12 (!) cms klackar. Dvs jag går emot strömmen som numera hävdar att man inte ska någon heel-to-toe-drop alls på sina skor, hahaha:

Inte direkt några skor man springer maran i, eller hur? Och efter att ha dansat i dem så lär jag behöva de här:

Zensah Compression leg sleeves, hahaha. Ett par i rosa och ett par i rött (mina favoritfärger, KANSKE?) - kanske kör med en av varje à la Pippi Långstrump?

Ikväll bokklubbsträff och sen upp tidigt imon för att fortsätta mitt "experiment" ;-) Stay tuned!

P.S. - Bara 29,1 km kvar, hehehe. D.S.

Fast?

Fick den här t-shirten av min man:




Fast vet ju inte hur pass "fast" jag känner mig just nu. Känner väl att jag tappat en del fart men så blir det ju när man inte kör så mycket kvalitet...

Nä, just nu tränar jag ju mest på att bli mer uthållig och igår sprang jag det längsta pass jag någonsin sprungit: 27,5 km. Sista fyra var riktigt jobbiga, dels pga värmen och att jag inte tagit med tillräckligt med vätska men oxå pga den dumma blånageln :-( Snitt på hela passet 5:10 min/km.

Övrigt så handlar mycket om min träning även om den mentala biten och jag har nu på inrådan av både Staffan och Magnus införskaffat den här boken:


Jag ska försöka hinna med att läsa den när vi är på Kreta men har även bokklubbsboken att ta mig igenom OCH man vet aldrig hur det blir på semestern...

Idag morgonjogg på ca 7 km - första delen med maken som vände hemåt lite tidigare än planerat då tempot som vår gäst höll var lite för fort för honom. Andra delen gick i sub5 fart och då tror jag att vår gäst blev lite trött, hehehe. No names, no names. Men det var inte en tjej ;-)

Skam den som ger sig...

Dagens shopping: rimmad julskinka
Dagens träning: 12,5 km löpning, återigen i snömodd
Dagens ledord: Envishet varar längst. Eller vänta; var det inte Ärlighet varar längst? ;-)

Ok, jag erkänner...

...att jag köpt nya skor :-P
Har väl haft ett gott öga till dessa ett tag men det var först idag jag slog till efter att ha fått beskedet att mina Newton's är restade :-(

Nåja, kanske kan fjäska med syrran som bor i USA och kommer hem över jul - hon har haft med sig Newton's till mig förr ;-)

Sprang i alla fall dryga 15 km idag i mina Saucony Progrid Kinvara och jag måste säga att jag är mycket nöjd! Mjuka och lätta - me like!
Mer löpning behövs innan jag kan ge dem ett "riktigt" omdöme och dessutom är snölöpning inte det mest optimala för att testa skor men de funkade faktiskt ganska bra på det.

Imon hägrar lunchlöpning med bästa väninnan och SJÄLVKLART kommer det att "försnackas" en del om New York, trots att det är några månader kvar till avresa. Känns ju lixom som att vi i praktiken redan är där ;-)

Vintern - bring it on, I'm prepared!

Present :-)

Fick jag av sonen förra veckan, haha - underbart!

Lidingö Tjejlopp - lite mer detaljer (och shopping)

Flög upp på lördagen och tillbringade lördagkvällen i gott sällskap hos en familj vi känner. Det blev ett glas skumpa (frugan i familjen hade något mycket trevligt att fira) och ett STORT glas rött. Lite mat på det och sen diskussioner om ditten och datten gjorde att jag inte kom i säng förrän strax efter tolvsnåret.
Vaknade relativt tidigt (07.20) och låg kvar i sängen och läste ut bokklubbsboken som jag inte hunnit läsa på ett tag. Sen snabb dusch, frukost och t-banan ut till Ropsten. Och jag klarade mig utan att åka fel, hahaha.
Nummerlappshämtning på Lidingövallen och sen lite shopping (se nedan bla) :-)
Efter detta började jag "meka" med nummerlapp, chip och stuvade om bland mina kläder och tillhörigheter i mina många väskor och påsar. Lite mat och dryck och sen bort mot Grönsta Gärde för att lämna in mina saker.
Sprang ca 2,5 km uppvärmning i omgivningarna runt (mycket fina hus kan jag säga) och började nu bli REJÄLT nervös. Saknade familjen som brukar vara med och ta mina saker, peppa och heja på mig. Ett ögonblick kände jag mig så ensam trots alla människor att jag nästan började gråta...
Lämpade ca 20 minuter innan start av mina kläder och ställde mig i min startgrupp. Gjorde några ruscher i gräset och valde sen att köra uppvärmningen med Friskis.
Såg hur eliten kom och ställde sig längst fram. Anna von Schenk i svarta kompressionsstrumpor och Isabellah Andersson i pippi-gula nya Adidas skor (Adios?). Såg Meraf Bahta i sitt snygga polkagrislinne och förundrades återigen över hur smala ben hon har!
Så gick startskottet och det blev genast trångt när den stora gräspassagen gick ihop till en liten väg/stig. Kände hur långsamt det gick och hur frustrerad jag blev av att jag inte kunde komma fram och började bli orolig för min tid.
Första kilometern gick på 5:05 (!) och det var inte bra alls! Måste ju hålla ett snitt på 4:30 för att komma under 45 minuter som var dagens mål. Försökte "knö mig" så gott jag kunde men andra kilometern gick i ungefär samma tempo. Började nu bli irriterad och gjorde ALLT jag kunde för att komma förbi de som låg där men sprang betydligt långsammare än jag. Vid tre kilometer ca så lättade det äntligen och jag kunde hitta en bra rytm och hamnade i en liten grupp som låg i ungefär samma tempo. Tog många i uppförsbackarna och i min grupp låg det en ung tjej som hette Anna som många längs banan hejade på och en gång vid ca 3,5 km hörde jag hur någon ropade till henne (hon låg då precis framför mig) att hon låg som nummer 50. Underbart tänkte jag och kände att jag kanske skulle klara att klämma mig in bland de 50 bästa.
Pga trängseln i början så kan jag inte ge så mycket rapport om dessa kilometrar då jag mest ägnade min kraft åt att komma fram. Självklart var de svårsprunga, det är ju ett terränglopp, men jag kommer inte ihåg några specifika detaljer.
Kilometer 3-4 sprang vi längs vattnet och jag KUNDE faktiskt tänka att här var det ju vackert i alla fall ca 3 sekunder innan jag "kom tillbaka" till att jag faktiskt sprang ett lopp och då kanske naturupplevelsen inte är det viktiga...
Vid 4 km började jag få lite ångest då jag visste att vi började närma oss Aborrbacken. Och så kom då skylten: "Välkommen till Aborrbacken" - jag skrattade faktiskt lite inombords när jag såg den. Bestämde mig för att NEJ jag ska INTE gå och masade mig långsamt uppför. Det var tungt och när man trodde att det var slut så kom det lite till...
Sprang om några och började räkna neråt, bit för bit för att kunna ta mig vidare. Nu var det riktigt tungt. Sprang om en tjej från Studenterna som legat framför mig ett tag och lovade mig själv att nu ska ingen få gå om mig. Hörde att "Anna" låg precis bakom (många hejade på henne) och när det var ca 2,5 km kvar var jag mycket glad åt att det stod mycket folk ute i skogen och hejade. Det betyder så mycket att höra: Heja/Det ser bra ut/Inte långt kvar nu/Heja Hälle/Heja Polkagrisen/Bra steg - man får energi i ett läge när man egentligen vill lägga av.
Jag ropade på folk runtom och funktinärer: "Blir det neråt snart, det är jobbigt nu!" Och när det var ca 1 km kvar hörde jag en funktionär som svarade det jag verkligen ville höra: "Bara en liten uppförsluta nu och sen är bara ner hemåt!"

Hörde hur någon låg precis bakom mig och förmodade att det var Anna och bestämde mig för att hon INTE skulle få gå om. Kom in på upploppet som är på gräs, tack och lov torrt idag, och hörde hur folk ropade: "Heja Anna!" - men NEJ jag gav mig INTE! Hon skulle INTE om! Jag tog henne med 4 sekunder - YES! Och såg sen i resultatlistan att hon hette Anna Mårtensson. Tack Anna att du pressade mig!

Glömde stänga av klockan men var inte orolig för detta då jag hade beställt sms till min telefon. Jag visste att jag klarat sub45 i alla fall. 44:20 blev det :-)
Och visst att jag hade kunnat få en ännu bättre tid om jag haft en bättre start och inte behövt tränga och jobba mig framåt. Det kanske hade kunnat kapa en minut men jag bryr mig inte egentligen, det får bli nästa år!

Men vilken j-vla bana - och det som var värst var nog nedförsbackarna, de var riktigt branta och om det varit blötare då kan de bli rentutav farliga!

Min tid blev i alla fall en 41:a placering och senare i veckan när de publicerar klassresultaten så hoppas jag komma topp 5 i D35 - inte så illa av en blivande tant ;-)

Shoppingen då?

Jo, det blev ett par Adidas Adizero Boston så the quest is over! Återkommer med rapport om de motsvarar mina förväntningar!

Ok, lite shopping - jag erkänner... (OBS! Detta inlägg är INTE sponsrat och första stycket läses med fördel ej av män, hoppa direkt till stycke 2...)

Som tjej letar man efter de perfekta jeansen - det är nästan som en helig graal!
Från en väninna (tack H) fick jag tipset om Levi´s Curve ID. Levi´s har gått ut och frågat kvinnor vad de söker hos ett par bra jeans. Sen mätte de nästan 50.000 (!) kvinnokroppar. Detta ledde till kollektionen Curve ID som innefattar tre modeller, en för tjejen som är lite mer rak (Slight Curve), en för tjejen som är lite kurvig (Demi Curve) och en för den som är ännu mer kurvig (Bold Curve).
Smart tycker jag och stegade in på Levi´s store på NK här i Götet för att testa. Trodde nog att modellen för mig skulle vara Slight Curve men ICKE - det blev BOLD CURVE! Kurvig kanske inte är det första man tänker på när man ser mig men modellens främsta egenskap är att den är lite högre där bak så att den inte glappar om man har en smal midja (och det har jag tydligen) - smart!

Nu ska jag bara försöka hitta de perfekta löparskorna oxå - dvs det paret som man kan använda för alla "bulkpass" och som inte är för dämpade men inte heller för tunna för då sliter man ut dem för fort...just nu lutar det åt att jag ska prova ett par Adidas Adizero Boston men tydligen finns de ingenstans i min storlek så, the quest is still on!

Special delivery :-)

Får se när jag kan testa de här! Kanske imon?

Lite shopping :-)

Armband Melanie från Sahara Silver:




RIKTIGT silver är det!
Har ett halsband som heter Etoile som jag nästan har på mig dagligen!
www.saharasilver.se

Lite av varje...

Började dagen med ett TRX- pass och sen MBC i Slottis med åtta glada mammor som kämpade på bra i värmen.

Sen lite "vanligt" jobb och så lite shopping (se nedan).

Därefter 10x220 meter och sedan ett varv i Slottis med Harry.

Sen var det dags för premiärbad i havet! Inte så kallt som jag trodde utan ca 18 grader och jag var i en stund utan att frysa.

Nedan bild på dagens inköp: Saucony Grid Type A3. Första skor på flera år som jag kommer att testa utan mina ortopediska inlägg (återkommer om hur det går).

Fort ska det gå så att de bakom ser vad det står på sulan, hehe.

10x220 och ett par shorts

Köpte idag dessa korta jeansshorts på Pepe Jeans som ligger tvärsöver gatan där jag jobbar. Kanske lite väl korta när man är 39 år men idag sket jag i det :-)





Sedan var det dags för 10x220 meter. Jämfört med 220ingarna jag körde förra veckan var det tänkt att jag idag skulle köra färre antal och lite längre vila.
Fy f-n vad jobbigt det var!
Jag kände verkligen att jag jobbade på steget och lyfte benen på ett helt annat sätt. Men inte gick det så mycket fortare. Tempo när jag kör 20 stycken brukar ligga på 43-45 sekunder per intervall, idag 39-40...och dessa ynka sekunder gjorde det så mycket jobbigare. När jag vilade mellan intervall 7 och 8 så gick sonens klasskompis med föräldrar förbi och de fick skrika på mig för att jag ens skulle se dem, haha. Då kan man lugnt säga att man har noll blod i hjärnan och allt i benen :-)

Rea

Ja nu är alla sommarreor igång och förra veckan var jag själv på tjejkväll på Wolfordbutiken här i Göteborg. Wolford är mest kända för sina DYRA strumpor och andra tighta toppar och bodies men gör även kläder.
Tur att man är liten för då kan man ibland fynda och det gjorde jag! 70% (!) på en vit kavaj som satt som en smäck! Och ok jag erkänner att det blev lite annat oxå men bästa kapet var kavajen :-)

Lite shopping oxå...

Glömde visst nåt...köpte ju Sofie Fahrman for JC idag. Ett par svarta jeans short - nice!