I am blessed

Tacksamhet. Ödmjukhet. Kärlek. Vänskap. Detta är ord som fyller mitt hjärta. Att få ha allt detta i mitt liv gör att jag får ett leende på läpparna samtidigt som jag får tårar i ögonen. I am blessed. 

Att kämpa sig igenom den segaste morgonjoggen i typ världshistorien som började 04:26 är inte ett straff, det är ett val. Ett val jag gör då jag ska få uppfylla en av mina högsta drömmar som löpare; att få springa ING NYC Marathon. Då kan man inte fisa runt på en 5 km jogg utan det får bli en 15 km:are i arla morgonstund där de enda jag möter på min väg är haren (på samma ställe som sist), en räv, två cyklister men faktiskt även en löpare. I am blessed. 

Efter dusch och frukost sätter jag mig på cykeln och har det där leendet på läpparna som jag har varje fredag. Fredag är min favoritdag. Idag ska jag dessutom få åka på weekend till London med en av mina allra bästa vänner. Hon som vet allt om mig och som jag delat många tårar och skratt med. Hon som jag aldrig skulle byta bort mot någon annan och som jag skulle kunna gå genom eld för. Ens familj kan man inte välja men sina vänner kan man välja. I am blessed. 

Jag stannar cykeln vid Linnéplatsen och tar ett kort på solen som försöker ta sig fram genom molnen: 

Trots alla vägarbeten, kommande vägtullar, Västlänk och kommunalpolitiska skandaler så älskar jag min hemstad så. Jag inser att jag aldrig kommer att kunna flytta härifrån för staden är så djupt rotad i mig. I am blessed. 

Jag stannar upp, jag reflekterar, jag ler. Det är exakt 30 dagar kvar tills jag står där på startlinjen. Jag vet med all säkerhet att jag kommer att gråta både vid start och målgång. Så är det att vara jag, Eva, känslomänniskan. I am blessed.