fredag 20 juli 2012

Bara en och två veckor kvar!!!


Imon är det två veckor kvar till en av årets största utmaningar - Öloppet

För att ni ska förstå vad det är som jag tillsammans med Pata ska genomföra, klicka på kartan och följ den röda linjen: 


Ja, jag kan inte fatta det själv och när vi går i mål på Donsö efter ca 28 km löpning och nästan 5 km simning så vet jag att jag kommer att gråta av glädje blandat med smärta. Men berg är till för att bestigas, eller i detta fallet mer att hav ska simmas över och klippor springas på ;-) 

Fast jag har en utmaning till på lut som jag inte berättat om. Nästa fredag så ska jag göra något liknande nämligen Wet Rock Race. Det är oxå ett slags Ölopp men inte lika långt men där utmaningen ligger i att man inte får ha några hjälpmedel mer än simglasögon. På Öloppet så får man ha MÅNGA hjälpmedel (paddlar, simfötter, cyklop, dolme osv osv). Jag fick reda på loppet utav en av de som brukar springa på mina måndagspass (Mattias H) och efter att ha kollat i vänkretsen om någon var intresserad (Pata åker ju till Grekland imon) så lyckades jag få med mig bästa Louise. Vårt lag heter Team Loverunning och vi kommer simma och springa i, just det, KJOL! 

Så ja, det är ok att kalla mig galen - jag som egentligen "bara" är löpare och dessutom varit skadad ganska länge och nu ger mig på sådana här "galenskaper" MEN va f-n, att utmana sig själv på det här sättet är både skräckinjagande OCH adrenalinhöjande till max så LET´S DO IT! 

För övrigt så sprang jag ett test igår på mitt morgonpass. Ok, att testa sig själv på ett morgonpass kanske inte är det mest ultimata men jag gjorde det ändå. Jag värmde upp lugnt i två kilometer och sen sprang jag sex kilometer i ett tempo som var ca 80% av max, ett tempo som jag skulle kunna tänkas klara på maran. Tiderna blev 4:39, 4:38, 4:39, 4:39, 4:31 & 4:29. Man kan väl säga att det kändes bra och jag hade kunnat springa längre men stoppade mig själv. Sista kilometern drog det lite under foten och det kändes även av lite igår efteråt under dagen men idag är det borta. Sakta men sakta ska jag ta mig tillbaka och kanske, kanske jag den 4/11 klarar 42,2 km inte i 4:30 tempo men kanske 4:40, jag hoppas på det.

Nu blir det löpvila i två dagar och idag faktiskt HELVILA. Denna gången är jag smart, inte dum.  

8 kommentarer:

  1. Simma i kjol låter tungt ;) annars härligt med nya typer av utmaningar och härligt att foten verkar bli allt bättre också!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag menar varför inte göra saker ännu svårare? ;-) Vi ska testa på söndag ihop Louise och jag så får vi se :-)
      Ja, foten ÄR bättre men nu gäller det att inte förivra sig och få ett bakslag...

      Radera
  2. Jag tror mer på 4:30 fart på maran!

    Och stort lycka till på simmaikjol-loppet! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det hade inte varit fel. Det är långt kvar så kanske kanske att det kan gå.
      Och tack för lyckönskning om kjolloppet, hehe.

      Radera
  3. GO EVA! det där kommer gå finfint!

    du som är bergsget på riktigt borde även ge dig på min senaste semestersysselsättning - du skulle regera! (kika in på bloggen). :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack S!
      Och vilket lopp du och L genomfört - så fräckt!
      Bergsgetter är vi allihopa, allihopa ;-)

      Radera
  4. Vilka roliga utmaningar. Ser fram emot att följa din frammarsch! Game On! :-)
    //Johanna

    SvaraRadera
  5. Ja, visst är det? Game on!!!

    SvaraRadera