Nu kan jag dö lycklig

Jag köpte imorse Håkan Hellströms nya skiva "Det kommer aldrig va´ över för mig" på iTunes och satte mig i bilen för att åka upp till en liten skärgårdsö för att träna ett gäng glada tjejer.

Precis innan jag når Tjörn-bron så går plattans sista låt igång, "Det tog så lång tid att bli ung". Där och då så slås jag av hur vackert det är denna underbara vårdag på finaste västkusten. När jag så hör kvinnonamnet som Håkan sjunger om/till så forsar tårarna ner för mina kinder. Jag inser att jag inte längre är avstängd och har hittat tillbaka till mig själv. Så när den sista strofen i låten ljuder i bilens högtalare ("...bara lyssna på stråkarna Eva") kan jag inte känna annat än sådan glädje och tacksamhet att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Jag inser att det där hemska 2012 äntligen börjar ligga bakom mig.

Jag tror på tecken. Jag hade inte laddat ned/köpt skivan tidigare i veckan och hade ingen aning om att sista låten handlade om Eva. Ödet. Ödet att jag när jag befinner mig i det vackraste av Sverige på väg till något som jag älskar att göra, att inspirera och peppa andra så hör jag denna vackra text som går rakt in i mitt hjärta. Det hjärta som jag var tvungen att stänga för att orka att överleva förra året. Det hjärta som känner så mycket och som vill så mycket. Nu är det hjärtat återigen redo att känna. Tack Håkan. Du har ingen aning om vem jag är och jag förstår att du inte skrivit låten till mig men ändå, jag är dig innerligt tacksam.

Att sen få bli upphämtad av en liten båt som tog mig ut till den vackraste av öar och de härligaste av tjejer, gör att jag för alltid kommer att minnas denna dag, den 20 april 2013.