Varvet 2012 och tack till bästa Patrik!

Ja, här är min personliga hare Patrik och jag strax innan start:

Patrik som oxå sprang i kjol dagen till ära och som egentligen springer på under 1.20 var så snäll att han ställde upp på detta för att jag skulle kunna klara att komma in under 1.30. Jag kommer aldrig glömma hans insats och tycker att han fått "utstå" en del tråkiga kommentarer för detta som han gjorde för mig.

Starten gick och det gick som vanligt lite för fort men ändå ok. Efter Säldammsbacken och när man springer nedför och kommer in i Majorna så började jag känna av min fot. Bet ihop och tänkte att det nog skulle bli bättre bara jag blev lite varmare, men icke. På Hisingssidan så fanns det tankar om att bryta men jag fortsatte med pepp och stöd utav Patrik. Utan detta hade jag inte klarat slutföra Varvet igår.

Vid Götaplatsen där det var så mycket folk och jag hörde många som hejade på mig var jag nästan helt borta i tanken och höll tillbaka tårarna. I sista bron innan man kommer in i Slottsskogen igen för sista kilometern in mot mål så ville jag bryta men varför bryta med en kilometer kvar?

Tiden blev 1.36:34. Fyra minuter sämre än förra året.

Här bild från Avenyn och om man tittar på bilden ser man att jag inte direkt ser glad ut och har mer eller mindre ett mikroskopiskt kort steg. Det ser nästan ut som om jag inte lyfter fötterna alls:

Efteråt gick vi in i sjukvårdstältet och jag fick en ispåse på foten och den värsta smärtan lättade. Linkade hem de ca 300 metrarna det är hem med ispåsen lindad runt foten. Sen fick jag hjälp att tejpa foten av Magnus så att jag kunde hålla i taktpinnen någorlunda på det traditionella After-Run.

Idag känns foten inte ok alls och jag blir ledsen då jag tills i tisdags (Vårruset) trodde att den var hel. Att jag genomförde loppet kanske inte heller var det bästa men envishet kan man ibland inte rå på.

Återigen supertack till bästa Patrik! Vi lyckades komma med både i GP och GT: