onsdag 2 maj 2012

Där jag ville vara...

Ja, inte är det ute på asfalten jag vill vara när våren slår ut i full blom utan mer här:





Eller kanske här, på havet, västkustbo som jag är:





Det fick bli en kompromiss: 8:an i Skatås = en inte så kuperad slinga på grus och som ju faktiskt är i skogen. OK, inget hav denna gången men så är det ju inte så lätt att springa på vatten. Vad jag vet så är det bara en person som klarat att GÅ på vatten och det vet man ju inte ens om det är sant ;-)

Sen kan man ju även säga att jag inte är där jag ville vara just fysiskt. Förra året var jag i toppform fysiskt men inte mentalt, i år är situationen den omvända. Aldrig får man vara nöjd. Men samtidigt känner jag att jag verkligen är på väg tillbaka och det där Varvet som alltid varit min Nemesis; nästa år då j-vlar! Du kommer INTE undan - dagen när jag passerar mållinjen inne på Slottsskogsvallen NÖJD kommer att komma, det vet jag, envis som jag är. "Never, never ever give up!" - Winston Churchill

Till hösten har Chess på svenska nypremiär på Göteborgsoperan. Fast det blir ingen Tommy Körberg i huvudrollen som sjunger just "Där jag ville vara". Han är bäst på att sjunga och jag kommer ALDRIG glömma när maken och jag blev utskällda när vi applåderade för högt och ställde oss upp när vi för några år sen var på konsert på Konserthuset här i Göteborg efter att han framfört "Anthem", hahaha. Men det var ok, har man den rösten är det lite ok att vara diva och skälla ut sin publik som "inte vet bättre". I somras blev det nästan bråk när vi var på en annan lite mindre konsert med samma Tommy. Dock var det inte maken eller jag som hamnade i skottgluggen då ;-) För när Tommy blir arg, ja då vill man inte vara där :-P


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar