Tuff vecka till ända...

91 km blev summan av vecka 10. Egentligen några km till som jag sprang på Pasi Salonens distanslek på lördagen på F&S Inspirationsdag för sina funktionärer men jag reggade bara tiden vi var ute.

Två pass till och en föreläsning blev det vidare på lördagen, nämligen ett rörlighetspass med Magnus Ringberg (Frigör din kropp), test av Cross Fit med Marcus Evaldsson och efter distansleken med Pasi även en kortare version av hans föreläsning "Trött, fet och fyrtio".

På lördag eftermiddag kan man säga att jag var ganska seg. De nästan 19 km med C-M på fredagen (innan det passet hade jag även rivit av ett styrkepass på 45 minuter) slet en del då de sprangs på asfalt så när jag låg där i soffan och såg Melodifestivalspektaklet så började jag nästan ångra att jag bokat långpass med Tine tidigt på söndagen. Men men ska man springa en mara så kan man inte fisa runt och vissa veckor bryter ner för att sen bygga upp.

Jag hade ju rekat ett pass i Änggårdsbergen i veckan och då hade jag de här skorna:

Då var det mer eller mindre isfritt så gårdagens skor blev ett par vanliga skor istället. Hoppas verkligen att jag kan ställa undan Icebugsen nu och inte behöva ta fram dem förrän i typ nov/dec igen. 

Segt var bara förnamnet och det gällde ju även Tine som även hon numera precis som jag är funktionär på F&S. Hade varit ännu tyngre att springa med någon som hade gasellben...

På vägen tillbaka möttes vi av Missing People som höll på att ordna en skallgångskedja för en kvinna som försvunnit. Det värmde i hjärtat att se hur många som ställer upp och ännu mer värmde det när jag senare läste att skallgångskedjan avbrutits då kvinnan återigen fanns hos sin familj. 

Även om förra veckan inte innehöll så många utpräglade kvalitetspass så var det en del km. Denna veckan ska jag försöka hålla nere distansen men det blir svårt när man ska hålla i pass både idag och imon (vikarie). 

Sen den här kylan som inte verkar vilja ge med sig, hallå? Tänkte att det var dags för flamingon att flytta ut nu när våren kommit men han satte sig bara och skrek och joddlade hysteriskt om att han ville bli insläppt igen: 

Well, vi får vara glada åt att solen skiner när man går upp och lyser en bra stund in på eftermiddagen! Jag kan ju även glädjas över att det nu är mindre än en månad kvar tills jag åker till Playitas!