Det är inte långt kvar nu och jag vet av erfarenhet att bo precis vid starten gör att nervositeten växer sig enorm när man kontinuerligt ser strömmen av leveranser till detta område under nästa vecka.
Samtidigt som det är jobbigt så känner jag ändå ett visst lugn. Det är kulmen på min träning och har ända sedan jag började springa 1999 varit "mitt" lopp. Sen att jag "misslyckats", blivit stämplad i starten, akut fått uppsöka bajamaja på Hisingen och lite andra trevligheter och otrevligheter under de gånger jag sprungit Göteborgsvarvet gör att loppet framkallar en viss hatkärlek :-)
Under morgonens Mamma Boot Camp pass så passerade vi ett äldre par (typ i 70-80 årsåldern) som var ute och morgonjoggade ihop. De var så söta och det värmde så gott i hjärtat att se dem och det var nästan att vi skämdes när vi passerade dem när vi gick och de joggade. Tänk att få bli så gammal med den man älskar och att få börja dagen med en liten joggingtur i vackra Slottsskogen, vilken ynnest.
Efter passet så blev jag stoppad av en kille som legat och titta på oss från sin filt med sonen när vi tränat och som frågade vad det var för träning vi körde. Han undrade varför inte det fanns något för pappor som är föräldralediga. Well, jag sa till honom att han gärna får komma och testa och han lät genuint intresserad så vi får se om han dyker upp nästa vecka ;-)
Men blev det ingen träning igår då? Jo, jag fick vara lite mer aktiv på mitt utomhuspass då det var udda antal deltagare och många övningar är parövingar och även om jag hade en plan om att köra ett kortare löppass efteråt så blev det inte så. Klockan blev mycket och regnet kom. OCH så gillar jag inte att träna så sent på kvällen, har svårt att somna. Därav 12 km morgonjogg imorse istället :-)
Åh det känns lite konstigt och tomt att inte springa i år.. Om det är längre än en vecka mellan varvet och maran nästa år får det nog bli start dock!
SvaraRaderaMåste bara säga att jag blev väldigt inspirerad idag när du berättade om din löparstart. Om du kunnat bli så bra fast du började såpass sent, kanske det finns hopp för mig också. Tack för inspirationen!
SvaraRaderaAndréa: Ja, jag hoppas det med för en vecka som i år är löjligt för många springer ju bägge loppen. Dock inte jag, än i alla fall ;-)
SvaraRaderaMina: Ja, man kan bli bra på löpning trots astma och en "sen" start :-P Och den där middagen när du når sub20 på 5k - den kommer garanterat att dimpa in snart ;-)