lördag 11 december 2010

Eva vs snöslasket 1-0...

...men det var fanimig knappt!!!

Började dagen med att träna en tjej utomhus med TRX:en i Slottsskogen och där var det rena isgatan!!!
Maken skyndade iväg för att köpa tösalt som vi kan sprida ut på uppfarten för att få bort den värsta isen så att vi inte slår ihjäl oss på väg till brevlådan eller bilen...

Efter avslutat pass med min adept så var det tänkt att jag skulle ta mig ett litet återhämtningspass, men tji fick jag!!!
Hemifrån och genom Botaniska trädgården var det is men det gjorde inget då jag hade på mig mina Icebugs; det var sen när jag nådde Änggården som årets TYNGSTA pass på ALLA sätt skulle börja...
Här var det nämligen 15-20 cm (ännu mer på fler ställen) snö blandat med slask! STICK TO THE PLAN, tänkte jag och fortsatte. Kände ett tag att hade man filmat min teknik vet jag faktiskt inte om man ens definerat detta som löpning. Blöt och kall om fötterna och varje steg fick jag jobba med bålen, benen, fotleder you name it! Ett tag tänkte jag: Nä, nu börjar gå, det här funkar inte! Men snabbt slog jag bort denna tanke och fokuserade istället på vilket bra pass detta var EGENTLIGEN!!! Jag menar långa älgkliv i snöslask för mig är ju bara ett steg närmare titeln som Göteborgs mest tränade 40-åring, eller nåt i den stilen...
Jag tänkte, jag är stark och kommer klara detta, jag är ingen mes. Jag bryter inte lopp och inte heller något träningspass!!!
Ett tag, måste jag faktiskt erkänna, var jag faktiskt på väg att börja lipa. Ville nästan bara lägga mig ner där i snön och invänta jag vet inte vad; våren kanske?
Passerade några som var ute och red och de gav mig ett glatt tillrop om hur duktig jag var och att hästarna nog hade det jobbigt dem med! Tackafan för att de oxå hade de jobbigt i modden OCH hade er på ryggen!!! Hade jag haft en ryggsäck på mig idag hade jag slängt in den i skogen pronto, typ!
När det var ca 3 km kvar kände jag hur hoppet kom tillbaka, nu var det inte långt kvar.
Kom hem och stängde av klockan och började nästan skratta:
12,07 km - tid 1.17 = snitt 6:24 min/km
För er som läst min blogg förstår ni nog med dessa ganska talande siffror hur jobbigt det var idag. Jag hade nog skattat min ansträngningsgrad till 18 (av 20) på BORG och jag skulle tro att min puls låg på ca 90% av max.

Ett pass att komma ihåg i april när jag flyger fram på barmark i 4:00 tempo - eller hur?

Ha en fin lördag!

4 kommentarer:

  1. Låter som ett härdande pass. Tänk vad du kommer att flyga fram när snön smälter!

    SvaraRadera
  2. medeldistans: Jepp - det är det jag hoppas på ;-)

    SvaraRadera
  3. Jag vet inte vad jag tycker om den typen av pass du beskriver. Inte skolar det bra löpsteg, men konditionen och vissa muskler (rätt muskler?) får sig en rejäl duvning. Bra jobbat i vilket fall som helst!

    SvaraRadera
  4. anneliten: Nej, jag vet faktiskt inte heller. Och det var ju egentligen tänkt att vara ett återhämtningspass men saker blir inte alltid som man tänkt sig. Kanske att man kan kalla det ett styrke-puls pass med fokus på att härda pannbenet?

    SvaraRadera