Idag fyller bästa killen 11 år.
Min allra bästa barndomsväninna ringde i förmiddags och grattade mig att jag nu varit mamma i elva år.
Inte trodde jag att livet som mamma skulle bli så "utmanande" och innehålla så mycket skratt, tårar och annat så att det nästan svämmar över. Men att få barn är en av de mest egoistiska saker man kan göra, det råder det inga tvivel om. De är unika men man kan ofta tydligt se sina egna "fotspår" i dem. Och då menar jag inte bara de fina "fotspåren"...
Hade jag insett vilket ansvar det var att bli förälder hade jag nog efter Göteborgsvarvet 2001 inte gått med på att försöka bli gravid. Och inte heller trodde jag att det "skulle ta sig" så fort. Jag var mer inställd på att det kanske skulle ta två år, inte att det typ räckte "att dra ner byxorna".
En helvetesförlossning och sen tre år utan sömn gjorde att jag hamnade i kris och det blev inga fler barn. Kanske är det därför som sonen och jag har en så speciell relation eller ja, det har väl alla föräldrar med sina barn.
Det finns så mycket att skriva om dig men det är saker mellan dig och mig Harry och därför låter jag dem vara oskrivna för jag respekterar att du är du och inte vill "visa dig" här på bloggen som jag gör.
Men ett litet kort kan jag väl få dela? Det på "världens bästa hockeyspelare" och dig. Taget på Scandic Anglais i Stockholm efter att jag sprungit Tjejmilen 2009. Många är de gånger som du och din pappa hejat fram mig på mina lopp, tack bästa du. För mig kommer du alltid vara världens bästa kille.
Min allra bästa barndomsväninna ringde i förmiddags och grattade mig att jag nu varit mamma i elva år.
Inte trodde jag att livet som mamma skulle bli så "utmanande" och innehålla så mycket skratt, tårar och annat så att det nästan svämmar över. Men att få barn är en av de mest egoistiska saker man kan göra, det råder det inga tvivel om. De är unika men man kan ofta tydligt se sina egna "fotspår" i dem. Och då menar jag inte bara de fina "fotspåren"...
Hade jag insett vilket ansvar det var att bli förälder hade jag nog efter Göteborgsvarvet 2001 inte gått med på att försöka bli gravid. Och inte heller trodde jag att det "skulle ta sig" så fort. Jag var mer inställd på att det kanske skulle ta två år, inte att det typ räckte "att dra ner byxorna".
En helvetesförlossning och sen tre år utan sömn gjorde att jag hamnade i kris och det blev inga fler barn. Kanske är det därför som sonen och jag har en så speciell relation eller ja, det har väl alla föräldrar med sina barn.
Det finns så mycket att skriva om dig men det är saker mellan dig och mig Harry och därför låter jag dem vara oskrivna för jag respekterar att du är du och inte vill "visa dig" här på bloggen som jag gör.
Men ett litet kort kan jag väl få dela? Det på "världens bästa hockeyspelare" och dig. Taget på Scandic Anglais i Stockholm efter att jag sprungit Tjejmilen 2009. Många är de gånger som du och din pappa hejat fram mig på mina lopp, tack bästa du. För mig kommer du alltid vara världens bästa kille.
Harry är verkligen ett fint namn... Eftersom min 1-åring oxå heter det...!!! :)
SvaraRaderaEller hur? :-)
RaderaMin farfar hette det <3
Grattis till dagen! Visst är det konstigt att de kan bli så stora så snabbt? Var det verkligen den stora killen som bara vägde 3,5 kg och låg i min famn typ!
SvaraRaderaTack R-M!
RaderaJa, visst går tiden fort. Det var verkligen igår det där lilla knytet låg där i ens famn :-)
Visst är det otroligt hur fort de växer upp? Vår äldsta blir 14 i år, 14?? Du har ju skrivit förut om hur jobbigt det var under bebisperioden men jag har nog inte riktigt fattat det fullt ut och hur stort du upplevde/upplever ansvaret.
SvaraRaderaVår första hade kolik och det var helvetiskt jobbigt när det pågick men det var ändå under en begränsad period, ett par månader. Vårt fjärde är en väldigt temperamentsfull och faktiskt ganska krävande liten tjej och samtidigt såklart hur underbar som helst. Vi brukar skämta om att det är naturens sätt att tala om för oss att det är bra nu för fler ska vi definitivt inte skaffa, man ska orka med dem man har också, genom alla faser hela vägen, hur häftigt det än är att se dem växa och utvecklas.
Jag hör ofta småbarnsföräldrar beklaga sig över ditten och datten, utebliven sömn o s v och tänker ibland ”men hur jobbigt kan det vara med bara ett barn, vänta till ni får syskon eller tills de blir äldre” samtidigt har jag ingen rätt att tänka så, vad vet jag om hur andra har det eller hur de upplever situationen? Jag kan ju bara relatera till hur vi haft det med våra och det har överlag gått väldigt smidigt. Grabbarna ”i mitten” var båda otroligt snälla och lätta som bebisar som bara var nöjda och sov och åt och var glada.
Ibland slås jag också av vilket ansvar det faktiskt är men oftast är det inget jag tänker på. Barn skänker så otroligt mycket glädje och jag är så otroligt stolt över dem och när jag ser dem utvecklas till kloka, ansvarstagande, snälla individer som är omtyckta i skolan och av kompisar så tänker jag ändå att jag nog gjort ett ganska bra som förälder så här långt även om det naturligtvis finns stunder då jag är skitirriterad på dem och inte är en så bra förälder :)
Vet egentligen inte vad den här kommentaren syftar till eller vart den är på väg mer än att det är häftigt att skaffa barn, ur alla aspekter, det kan vara jobbigt i perioder såklart men övertid så får man så mycket kärlek tillbaka!
Det är bara en mening jag har läst flera gånger som jag inte riktigt förstår. ”Men att få barn är en av de mest egoistiska saker man kan göra, det råder det inga tvivel om”. Visst är det i sig en egoistisk handling då barnet inte har något att säga till om men…jag förstår ändå inte riktigt meningen :)
Tack för din kommentar Staffan!
RaderaDu beskriver väldigt bra det här med att vara förälder!
Ja, det var jobbigt för mig/oss och det var många faktorer som gjorde att vi valde bort flera barn. Något som vi fått höra många gånger kan jag säga. Orättvist mot Harry och att han skulle bli bortskämd och jag vet inte allt. När man faller ur tvåbarnsnormen kan man höra de konstigaste saker, det måste väl du kunna skriva under på som fyrbarnsfar?
Och ja, jag är oxå stolt.
Vad gäller den där meningen så kanske den blev lite svårtolkad och det jag menade var väl att det är lite av en ego-tripp att skaffa små avbilder av sig själv? Lite skämtsamt menat men även med visst allvar. Att lämna sitt arv till omvärlden och bli ihågkommen via sina barn. Förstår du vad jag menar? ;-) Sen att vara förälder är ju verkligen inte att vara egoistisk och sätta sig själv i första rummet utan oftast sist.
Ja, jag kan tänka mig att ni fått höra det, att skaffa "bara" ett barn eller gud förbjude, att inte vilja skaffa några alls rör upp och alla har åsikter och framför dem ofta vare sig man vill höra dem eller inte. Att skaffa fyra tycker folk också till om, oftast med lite skämtsamma undertoner som i längden är rätt så tröttsamma.
SvaraRaderaJa, nu förstår jag bättre vad du menar! Nej, när man blir föräldrar blir man av naturen mindre egoistisk, det är liksom ett måste. Men visst, är de en spegling av sig själv och en nyttig påminnelse om hur man själv var i olika åldrar!
Ja, vissa åsikter kunde man vara utan men så blir det när man faller ur "normen" på ett eller annat sätt!
RaderaBra att du förstod vad jag menade och jag håller med dig i det du skriver.
Grattis till bäste Harry!! Knus
SvaraRaderaTack Tine! Ska hälsa honom! Knus!
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaGrattis i efterskott till Harry och till dig!
SvaraRaderaHoppas ni hade en bra dag!!
Njut av din son!
Kram
Tack Coyntha! Kram.
Radera