Tecken

Jag tror på tecken och om man bara ser sig omkring så finns det saker som försöker "tala" till en. Det handlar bara om att titta lite mer och lite längre.

Detta i kombination att jag är lite vidskeplig gör att jag ibland ser saker som faktiskt kanske inte finns. Sen handlar faktiskt mycket om hur man TOLKAR dessa tecken. Man kan välja att tolka det på ett positivt sätt eller helt tvärtom.

I tisdags när vi var ute på en liten utflykt i södra skärgården där Öloppet äger rum om ca tre veckor så såg jag på väg till Brännö dels en brandbåt dels ambulanshelikoptern och avslutningsvis återigen ambulansbåten Hjärtrud. Vissa kanske tror att jag ljuger och ser saker i syne men här följer bildbevis:

Ja, ni ser förutom brandbåten även vad som står uppe på berget eller? Hjärtrud blev det återigen ingen bra bild av men jag hoppas att ni litar på mitt ord. 

Förutom dessa farkoster så såg jag bla denna lilla ö:   

Bara ett boningshus åsså några småhus, typ ett gästhus och ett båthus. Å egen brygga. Flaggan som vajar i vinden. Det var så vackert att jag nästan fick hjärtsnörp. Det står skrivet sommar-Sverige all-over. Jag minns min farmors favorituttryck: "Endast Sverige svenska krusbär hava" (Carl Jonas Love Almquist). Det passar ganska bra in på känslan jag kände då. 

När jag såg detta vackra så glömde jag lite de andra tecknen från tidigare bara för att sen när vi gick i land på Brännö landa i den där lite "scary" känslan att något kommer gå fel den 3/8. 

Vi stannade en sväng på Brännö Värdshus och drack en brännöl och då infann sig lugnet igen: 

Jag måste sluta oroa mig. Jag tänker på min coach´s ord: "Eva, du måste sluta lägga energi på saker du inte kan påverka. Så som väder tex. Lägg energi på det du KAN påverka. Din träning och din inställning." Tack bästa Terje. Jag använder mig kontinuerligt av det som jag lärde mig på vår resa för två år sen. 

Min träning påverkar jag så mycket jag kan. Jag kör många långa löppass där jag jobbar på min uthållighet och fettdrift. Ska man klara en tävling som tar ca 6 timmar så känns det som relevant träning. 

I tisdags så simmade jag 2500 meter i Valhalla. Kändes helt konstigt att lägga sig i en pool utan våtdräkt och UTAN skor. På banan bredvid så körde två killar som intresserat kollade vad jag gjorde. Jag hörde hur de pratade om vad jag gjorde både med armen och att jag nästan inte alls sparkade med benen. De körde med paddlar, dolme och sen även fenor. Efteråt undrade jag om de kanske oxå ska köra Öloppet? 

I tisdags fick jag ett litet paket. I paketet låg det ett kort och en liten låda som innehöll det här: 

                           

Lite dålig bild kanske men ni ser att det är ett hjärta. Texten på är SANN. En present till mig från en jättefin vän (tack S). I kortet stod det: "Kan stå för så mycket" och sen fick jag även kommentaren: "När man följer sitt hjärta är man sann mot sig själv" 

Jag tar orden till mig och jag skriver så här: För precis ett år sen så började jag närma mig ett avgrundsdjup och en kris i mitt liv som jag hoppas ingen någonsin måste uppleva. Min terapeut sa att det är viktigt för mig att ta mig igenom denna sommaren och att den ska fyllas med positiva minnen till skillnad från förra året. Jag måste stänga dörren till det där jobbiga och det är befriande men samtidigt jobbigt. 

Ska jag vara riktigt ärlig och personlig på gränsen till självutlämnande så var kvällen innan just Öloppet förra året en av de värsta kvällarna i mitt liv. Jag vet fortfarande inte hur jag lyckades ta mig samman och kunde vara så stark som jag var. 

I år kommer det bli annorlunda. Jag vet inte hur det kommer att sluta. Jag försöker visualisera mina favoritmålbilder som kan tyckas ganska larviga och som kanske endast min bästa partner Maria kan skratta åt och uppskatta. För i och med ett brutet Ölopp fick jag upp ögonen för denna tävlingsform, tack Patrik för detta. Och jag fick en ny partner. En tjej som berikat mitt liv på många sätt sen jag nappade på hennes invit här på min blogg. Tack Maria för många skratt och för din humor. Du kanske inte vet om det men den har lyft ett tungt hjärta ibland. 

Tack S igen för halsbandet som jag förstår kommer ifrån Smyckesfabriken i Stockholm. Du och jag har en del historia du och jag med. Från en tid när jag ibland inte var sann mot mig själv. Jag tror du förstår vad jag menar. Men med åren blir man klokare och sannare mot sig själv så du kunde inte valt ett bättre smycke. 

Jag kommer blogga minimalt nu det närmaste. Det finns risk annars att det blir en massa mer sentimentalt "tjafs" och upprepande inför vad som komma skall. Jag hoppas ni finns kvar där ute ändå. Jag kommer i allra högsta grad finnas kvar här.