På väg hem från jobbet idag var jag både arg och stressad. Detta ledde till att jag bromsade alldeles för sent framför en bil som korsade min cykelbana. Helt plötslig låg jag där på cykelbanan och det rann blod från vänster knä, vänster armbåge och vänster handflata:
Mest ont gjorde det i handflatan. Så är det alltid. Det var ju inte mitt fel och hade jag inte bromsat och slirat på gruset hade jag kört rätt in i bilen som jag nu missade med typ 20 centimeter. Tur att man har reflexer när inte hjärnan är med.
Igår simmade jag i Härlanda Tjärn. Det var typ 16 grader i luften och nog inte så mycket varmare i vattnet så efter 40 minuter så gav jag upp, det var för kallt trots hellång våtdräkt.
På bryggan stod en utländsk kille och väntade på mig när jag kom upp och frågade om man fick lov att simma i sjön bara så där. Han var student från Ungern och där får man inte bada var och hur som helst. Sen frågade han om man verkligen behövde våtdräkt, hur många grader jag trodde att det var i vattnet och hur länge man skulle orka simma utan våtdräkt. Skönt att någon verkar tro att man är expert när man ligger där och sprattlar och inväntar ens återkomst till bryggan :-P
Imorse sprang jag 12 km morgonjogg klockan 05:20 (!) Herrejesses det är svårt att tro att jag i vintras gick upp 04:30 tre gånger i veckan för ett sådant pass. Det var ljust men kallt och det var höst i luften och då har inte ens september äntrat kalendern än.
Så nu är i alla fall tärningen kastad vad gäller min satsning inför ING New York City Marathon. Morgonjoggarna kommer åter vara på agendan för att optimera min fettförbränning inför maradistansen och jag fick tecknet förra veckan på mitt korta intervallpass. Helt plötsligt framför mina fötter i ett av hörnena på fotbollsplanen där jag sprang låg en röd tärning med siffran sex uppåt. Min favoritfärg är röd och siffran sex är mitt lyckonummer som ju oxå är tryckt på ryggen på min Sverigetröja jag ska ha på mig den 4/11.
Alltså, är det inte konstigt att man får tecken om saker och ting? Det är nästan läskigt ibland och jag hoppas att ni inte tror att jag ljuger. Hade jag haft med min telefon hade jag tagit kort då, nu får ni hålla tillgodo med ett kort taget på köksbänken hemma på samma tärning:
Så i fickan på min kjol kommer jag ha denna röda tärning och även Lego mini-figuren Frihetsgudinnan. Kalla mig vidskeplig eller vad ni vill men sån är jag.
Tärningen är kastad, nu är det allvar Eva, inget mer slötränande, ok?
Bästa Staffan: Det verkar inte funka men här kommer min kommentar till din kommentar:
SvaraRaderaJag MÅSTE träna på att använda fett som bränsle även om jag inte har så mycket fett att förbränna. Då jag är smal och inte har så mycket muskler kan jag inte lagra lika mycket glykogen som en "vanlig" person. Mina depåer tar slut redan efter 70 min hård ansträngning. I vintras tränade jag upp detta så att jag klarade nästan 100 minuter. Har även en krånglande mage varför det inte är så lätt att fylla på (något jag fick erfara bla på Lidingöloppet förra året) men jag håller på att testa mig fram och kommer nog ha med "eget" till New York.
Jag lider faktiskt så mycket av att gå upp så tidigt; jag är som en robot och bara gör det. Sen efteråt känns det overkligt och när jag reggar passet så känns det som om jag inte gjort det. Jag kommer även att göra detta pga tidsbrist. Vi får se vart det slutar i slutänden ;-) Stay tuned :-)
Skrev fel, det ska vara: Jag lider faktiskt INTE av att gå upp så tidigt (inte bra att vara snabb på tangenterna ibland!)
SvaraRaderaDen här kommentaren kanske hamnar i mailen också...Jag är ändå inte övertygad. Jag är också smal och har inte så mycket muskler, BMI strax under 20, dvs normalviktig. Känner du verkligen tydligt att du tar slut redan vid 70 minuter hård ansträngning? Dessutom ska du ju springa marathon och faktiskt inte då ligga på hård ansträngning, om 3:15 är målet är det 4:37-fart, det är väl inte hårt för dig??
SvaraRaderaKrånglande mage köper jag, det problemet har många med sportdryck under lopp.
På mina två första maror kände jag nog av väggen, då jag "bonkade" tydligt efter 20 (tungt!) resp 28km, det var varmt och i ärlighetens namn var jag inte tillräckligt tränad, åtminstone inte första gången 2008, på de två senaste gångerna har jag inte känt av det alls. Senast i Stockholm när det var så kallt tror jag bara att jag drack max 4-5 muggar sportdryck totalt.
Och nej, jag är heller inte övertygad om att du inte lider av att gå upp så tidigt då du ju är en trevlig och normal person och en normal person lider av att träna kl 04.30 på morgonen ;) Kram.
Ja nu syns den! :-)
RaderaWell, jag svarar bra morgonträning och lägger därför in det medvetet. Och ja, jag tar slut fort och enda sättet att flytta den gränsen är att träna kroppen på att även kunna prestera när det inte finns så stor glykogentillgång. Jag kanske är fel ute men om några år när alla fattat betydelsen av morgonpass kommer de vara en del av allas träningsprogram. Kom ihåg var du hörde det först! Således tror jag på att de även gör andra saker med kroppen varför jag det senaste året medvetet lagt in dem i min träning och det har gett bra resultat fast det kanske bara är på mig de har så positiv effekt, vem vet? Imon 05:20 kör jag igen ;-)