Med en sko...eller hur smart är jag?

Ja, jag erkänner jag är ett j-vla klantarsle! Att begå "nybörjarmisstag" känns ju inte som något man ska göra efter att ha hållit på med löpning några år. För gör man det så får man gå omkring så här på sitt jobb:



Med en sko, typ. Det hela började i lördags då jag gick upp alldeles för sent (var ju lite trött i fredags efter torsdagens urladdning), vilket gjorde att jag inte preparerade fötterna med Sportslick (typ Vaselin i finare form) och fick typ nio (!) blåsor mellan/under/ovanpå tårna - verkligen JÄTTESKÖNT! Detta i kombination med att jag inte knöt åt skorna så bra så att fötterna åkte omkring i skorna alldeles för mycket = två stycken blånaglar eller rättare sagt man kanske ska kalla dem BLÅTÅR!
Well, den ena lyckades jag få bukt med ganska snart efter en liten operation (vänster fot) och kanske insåg jag inte att den andra nästan var värre då detta är höger fots lilltå. Kanske inte låter så farligt men om man som jag har tendens att supinera (landa på utsidan av foten) så kläms denna lilla tå till typ HELA tiden.

Således först 25 km, sen 21 till och sen 6 km till och sen ytterligare 10 km - låter det smart?

Nämen, varför inte även lägga på ett intervallpass i TRÅNGA skor för att förbättra detta läge ytterligare? Det låter väl som en bra idé?

Sagt och gjort - imorse efter endast en dubbelespresso så stack jag ut. Tänkte väl att ja, ja det är väl inte så farligt. Hahahahaha, hur dum får jag vara?

Att jag efter 20X220 meter började få en känning av min fotskada var INGENTING jämfört med smärtan i lilltån!!! Jogg hem i typ snigelfart, snabb dusch och sen 60 minuter Mamma Boot Campträning där högerfoten verkligen kände sig "on top of the world"!

Tag dig gärna sen en liten nätt lunchpromenad till ett lunchställe en bit bort bara för att dina kollegor är så sugna på stekt fläsk och du på torsk i ägg- och persiljesås.

Hahahaha. Så nu sitter jag här med bara en sko och har försökt mig på någon form av akutoperation inne på toa för att inte dö (inga detaljer på det, tack!).

17:30 ska jag vara uppe i Skatås och hålla i ett företagspass? Hahahaha. Tror nog att jag behöver "operera" MINST en gång till på mig själv innan dess :-P

Så varsegoda att idiotförklara mig, det är helt ok.

Ska man se till det positiva idag så är jag så j-vla glad att jag ändå genomförde det där hemskepasset imorse. Det gav mig en del intressanta besked, nämligen:

1. Jag trodde att jag skulle ligga på ca 45 sekunder på intervallerna och det gjorde jag - inte lika bra som jag skulle vilja då jag när jag varit i form legat på ca 40-42 sekunder på samma pass men inte uppemot 50 sekunder i alla fall.

2. Foten trilskades lite då den ju inte sprungit så här fort på ett tag men nu känns det ok.

3. Jag säger det igen, det har hänt något med min återhämtning. Jag har skrivit om detta innan. Jag märkte även detta i torsdags då jag tog ut mig TILL MAX och verkligen trodde att jag skulle spy och/eller svimma. Strax efter var pulsen låg igen och jag kände mig ganska ok. Samma idag; jag återhämtade mig SNABBT. Å det handlar INTE om att jag inte tog ut mig, för det gjorde jag. Jag hade INTE kunnat pressa ner tiderna mer idag. Å jag hade inte kunnat pressa mig mer i torsdags heller (Colting trodde ju typ att jag skulle kollapsa och var och rekade förstärkning redan efter 6 km, det säger väl allt?).

Summa sumarum: Positiva besked på intervallpasset idag och ja, jag är en masochist - är inte alla löpare det? ;-)