söndag 29 juni 2014

Race report Kustjagaren

Så var det då dags för årets andra swimruntävling, Kustjagaren i Karlskrona.
Maria och jag åkte ned på fredagen och kom fram strax innan 18:00. Vi begav oss iväg en sväng på stan efter att vi checkat in på Scandic för att fixa några saker. På väg in mot centrum möts vi av den här garageporten. Båda tänkte vi att detta måste vara ett gott omen!


Efter att vi ätit och fixat med vår utrustning så gick vi och lade oss relativt tidigt även om vi somnade lite väl sent...

Upp strax innan 07:00 för att häva lite Beet-Boost och Nitro Ndure  från Mighty Sport. Sen ned till frukosten för att få i sig bra med energi.

Race meeting 08:45 och sen gick bussarna ut till startplatsen strax efter 09:00. Där ute blåste det och regnade (precis som inne i stan) och vi försökte hålla oss inne i värmestugan som fanns där ute.

10:30 gick starten och vi dundrade iväg i 4:30-fart.
Första sträckan är en ondulerad sträcka på asfalt. Kanske inte det roligaste och ganska mentalt utmanande för oss båda som ju föredrar terräng. Bara några hundra meter framför såg vi Maria & Annika i Team AG Run. Damvinnarna på Utö Swimrun men faktiskt även på Borås Swimrun och Stockholm Swimrun. Två enormt duktiga tjejer som i år bildat ett tjejlag. Båda mycket duktiga simmare (Sverige-elit) och vi tippar att de kommer att vinna allt de ställer upp i i år och även sätta banrekord på Ötillö.

Vi försökte hänga på så gott vi kunde men visste att även om vi skulle kunna hålla jämn fart med dem på löpningen så skulle vi ändå vara hopplöst efter på första simmet.

Maria fick en liten mental dipp efter halva denna asfaltsträckan och vi kopplade på linan så att jag kunde dra henne så att hon bara kunde fokusera på att följa mig.

Ca 40 mintuter tog det att ta sig denna första asfaltsbit på ca 8,5 km. Då kom första simmet på ca 750 meter.

Det är befriande att få simma efter en längre löpsträcka och Maria lade sig först och jag på lina bakom.

När vi kom upp på stranden till ön vi simmat till så såg jag i ögonvrån ett annat damlag. Jag sa inget till Maria utan jag lade mig först på den korta löpningen över ön. Detta lag var det lag som under hela tävlingen som skulle antingen ligga strax före oss eller precis hack i häl.

Och så flöt det på som det gör på ett swimrunlopp. Löpning varvat med simning. Maria och Annika såg vi inte skymten av efter första löpet men det där andra laget, Team Red Lipstick Karlskrona (som vi nu vet att de hette!) följde oss ganska intensivt.

På tredje sista löpet så låg de framför oss då de simmade mycket bättre än oss och vi kom ikapp dem i ett litet skogsparti. Vi låg bakom ett tag och "vilade" men sen när vi kom ut på en bred asfaltsbit så drog jag upp farten och gick om. Maria som satt fasthakad i mig i linan hakade på och vi skärpte oss rejält och jag tror ärligt att det var här som vi "säkrade" vår andraplats. Efter nästsista simmet så ropade jag bakåt till Maria att inte vända sig om. Att vända sig om och kolla efter konkurrenter är ett svaghetstecken enligt mig.

Så kom sista simmet som var det brötigaste av alla sim. Många simsträckor på loppet var ganska utmanande med höga vågor från sidan som gjorde att det var viktigt att planera vart man skulle sikta så att man inte simmade i en båge och för långt. Denna sista sträcka in mot centrum av Karlskrona var som att ligga i en torktumlare. Vi fick sikta på en stor blå Kustbevakningsbåt istället för den stora orangea pricken som riktmärket.

Maria var stark och jag är så glad att jag har henne. Med henne känner jag mig trygg i vattnet. Jag behöver inte oroa mig för henne. Hon är precis som jag väldigt vattenvan.

Efter att man nått det orangea märket skulle man en bit till in i hamnen och gå upp på en smal repstege vid en brygga där det låg en massa segelbåtar. I blåsten var det ganska svårt att ta sig upp för den där smala stegen och när Maria drog upp mig så dunkade jag i höger knä hårt i den hårda bryggan. Men Maria hade oxå trillat i skogen och bara rest sig så det gjorde ju jag med. Nu var det ju dessutom bara 2 kilometer enkel löpning kvar.

2 kilometer in mot Scandic hotell där målet låg. Enkel löpning på asfalterad cykelbana. Här insåg vi att vi skulle komma tvåa. Utan att ha vänt oss, så klart, haha.

På upploppet stod damvinnarna och hejade in oss. Tack för det! Fint gjort av er!

3.57:32 blev tiden. 33 minuter efter Annika & Maria som faktiskt kom TREA totalt! Det är ju helt insane vad duktiga de är!

3.59:04 kom treorna in på. Det var tight ända in i slutet och jag tror med all säkerhet att de nog gjorde allt för att komma ikapp oss.

Sen liten intervju med konferenciern och mottagande av finisher t-shirt innan vi begav mot en välbehövlig dusch. Jag hade då sjögräs på hakan som såg ut som skägg och vi luktade inte så gott efter att ha simmat i dy på vissa simningar. Väl inne i omklädningsrummet så kommer vi på att vi inte har någon bild på oss och Maria drar på sig sin blöta race-väst igen och detta kort tas av ett annat tjejlag som oxå skulle duscha:



"Men vad pigga, fräscha och snygga ni ser ut!" Så lät kommentarerna på Facebook, Instagram och Twitter igår. Tur att jag i alla fall tvättat bort mitt alg/tång/dy-skägg, hahaha. 

Sen inväntade vi prisutdelning innan vi åkte hem. Vi vann en startplats till nästa år och 1500 kr presentkort på Olander Sim. Perfekt ju! Så att vi kan köpa lite mer våtdräkter som ju är min nya "last", hahaha. 

Kul tävling som passar dig som gillar platt asfaltslöpning och gillar att simma. Dock tycker vi att det var alldeles för lite energi längs banan. På andra kontrollen fanns bara vatten då de inte hunnit blanda sportdryck. Visst vi kunde stannat och väntat men när man har ett annat lag som jagar så gör man inte det. Sen att som energi ha Snickers-karameller och Mjölkchokladbitar i alu-förpackning är inte så smart. Svårt att få upp med kalla fingrar och en himla massa skräp att springa med. Bananer är ok men kanske att man köper in lite gels? Köper in stora Snickers som man skär sönder? 

App:en var ju bra men hur ska man kunna följa och veta vart de andra ligger i ens klass? Då måste man ju tracka flera lag genom att först ta reda på startnummer och sen sätta en tracker på alla dem. Hur ska man kunna veta vilka som är de som kommer ligga först? Några som följde oss följde ju bara oss och det var ju kul men de visste ju inte på vilken placering vi låg. Skulle då då trackat alla damlag? Förbättra det till nästa år så att man kan följa dem man väljer själv men även se dem som ligger tex topp-fem i respektive klass. 

Nu lite vila och sen lite mer träning. Nästa lopp är Öloppet. Där ska vi försöka försvara vår vinst från ifjol. Senaste placeringarna (3:a, 2:a) pekar ju på en uppåtgående trend så vi får hoppas att det stämmer. 

11 kommentarer:

  1. Spännande läsning, som alltid!!

    SvaraRadera
  2. Wow inspirerande! Tänk den som finge vara så stark ändå! Coolt! Jag älskar din headerbild! Riktigt snygg. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Helena!
      Ja, visst är den snygg? Tagen förra året av en proffsfotograf som heter Valetin Bååt på ett swimrunlopp som heter Wet Rock Race och som jag och min teampartner Eleonor körde i kjol :-)
      Lycka till med träningen och Amfibiemannen som jag förstår att du ska köra! Kul!

      Radera
  3. Grattis! Ni är grymma ( och uppfattade er som trevliga :-) Har varit sjuk ett tag och orolig för sommarens planerade tävling. Men det är väl en del av gamet...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Och ja vi uppfattade dig/er som trevliga oxå där i "omklädningsrummet" ;-)
      Tråkigt att vara sjuk :-( Livrädd för att åka på nåt nu. Får hålla mig hemma i isolering, haha. Skämt åsido, krya på dig!

      Radera
  4. GRATTIS i efterskott, Eva! Starkt jobbat av er! Jag blir så glad av din simning och löpning, du kör din grej och är dessutom så jäkla bra på det. Bravo, säger jag och sommarkram till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Tove!
      Hoppas ni får en underbar sommar på Gotland! Kram!

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera